Författardrömmar

Det finns det nog ganska så många som har. Författardrömmar....chansen att skriva en så pass bra bok så att det går att få den utgiven och att den kanske till och med säljer bra.
Jag har fram till nu bara skrivit för den berömda byrålådan och dessutom helt tiden för hand.
Visst, vi har två stationära datorer så jag kan ju ha börjat egentligen när som helst men min kropp säger ifrån. Som mest kan jag sitta en timme innan höger han blir alldeles kall och i regel domnar bort.
Detta beror oftast på att arbete med den vanliga musen får någonting att hamna i kläm....
Lösning på detta är en bärbar dator så att jag kan sitta framför tv:n eller i sängen och skriva. Men där kommer ju det här berömda med kostnaden in....trodde jag i alla fall.
Sedan i går har jag tillgång till en liten 9-tummare och det funkar faktiskt rikigt bra. Körde just slut på första batteriladdningen. Man ska göra det minst tre gånger innan batteriet är fullgott.
Enda saken som jag ska jaga rätt på nu är en vettig väska till datorn. Det får bli på måndag tänkte jag då jag ändå ska in till stan och göra som halva Uppsala - besöka Distingsmarknaden.
Men vi börjar på Alina....alternativt Clas Olsson.

Jag ska försöka redovisa mina författardrömmar här så gott det går. Jag har till och med varit så duktigt att jag varit på biblioteket och lånat ett par böcker om just författande, bland annat en av Elizabeth George som bland annat skrivit böckerna om Kommissarie Linley. Hon har bra beskrivit hur man ska skriva för att få till en bra roman. Jag ska faktiskt försöka hitta den boken i någon bokhandel. Tänkte att det kunde vara bra att ha tillgången till den och kunna stryka under och klotra lite i den. Det går ju inte med en lånebok. Tillsvidare blir det en del noteringar i ett block.

Bläää....

Nu tror jag verkligen på uttrycket " hur man än vänder sig, så har man arslet bak ".
Fast det blir mer " hur jag än sitter så domnar armen bort, eller blir kall ".
När ska världen inse att jag verkligen behöver min lilla svarta, eller vad det nu kan bli....

Väl valda ord

Jag skulle allra helst vilja häva ur mig lite diverse svärord men jag behärskar mig.
Attans så förargligt illa det går på Titans....jag kan lova att det är helt andra ord som finns i huvudet.
Sitter och väntar på att gubben ska komma upp och hjälpa mig....kanske han lyckas.

Annars är det ganska lugnt förutom det att jag lyckades skära mig på en konservburk i går. Det blöder fortfarande om man kommer åt såret så jag måste packa in det väl. Man skulle kunna kalla det arbetsskada för det hände när jag skulle öppna en burk konserverade champisar för att ha på pizzan.

Dagens funderingar...

....va tomt det blev i huvudet då!!!
Känner mig så där lagom uttråkad som jag brukar göra. Vädret är vackert ute men inte temperaturen.
Sist jag kollade var det minus 13....
Kanske ska ta å visa lite bilder för att fördriva tiden....

Ja....böghög med lemurer på Skansen!
Man går i ett aphus eller liknande och mitt på en gång hade dessa små apsläktingar fått för sig att de skulle ligga och sova. De reagerade inte ens när man gick förbi.
Det var denna dag vi hamnade på Skansen i stället för att vara på väg till Åland med Rosella. Med vår vanliga tur så gick ju båthelvetet sönder och resan blev inställd. Sedan dess bojkottar jag ett visst rederi med röd färg.
Har en kompis som jobbar på nämnda färja och jag skickade ett sms till henne och förklarade att hon hade en jäkla arbetsplats som går sönder...
Enligt henne var det dock inte första gången det händer. Då kanske man skulle ta och se över vad det är för rishög man har går där; mellan Kapellskär ( utanför Norrtälje ) och Mariehamn. Men tydligen så ska hon någon gång i framtiden ersättas av ett nybygge som hela tiden blir försenat...
Nåja...föredrar nog dock de vita båtarna med den gulliga sälen som symbol....




Denna video är det mest smittsamma som finns. Tänk vad barn kan vara lättroade....

Detta får avsluta mina funderingar. Vad som annars rör sig i huvudet vet ni nog redan.......

Blivande dator

Tittade på min blivande dator idag....hoppas jag i alla fall.
8,9 tum stor, precis lagom. Fast den jag såg var brun och det tänker jag inte ha....hellre svart.
Det finns bara ett hinder nu och det är det vanliga - det ekonomiska. Men det gäller bara att hoppas och hålla tummarna tills de vitnar.

Annars har det inte hänt allt för mycket. Börjar förmodligen bli lite förkyld....kan med andra ord inte hälsa på svärfar på sjukhuset. Han är tillbaka där med en bakteriehärd i operationssåret. Men jag håller med gubben min i det här fallet och det är att svärfar har misskött sig lite. Arbetat för hårt, vilket har varit svårt att förhindra då det har varit jul och det om något får svärfar att gå upp i högvarv.

Tänkte försöka detta år visa lite bilder från samlingen. Börjar med denna:

Denna bild tog jag uppe i Älvkarleö i somras när vi var på hemväg från Gävle. Jag var inte ett dugg road av denna promenad men tröstade mig med att bilden var bra. Anledningen till att jag inte var så road var att det är ganska höga slänter att gå längs när man skulle ut på öarna plus att man var tvungen att ta sig över en hängbro, fram och tillbaka, vilket inte är fullt så roligt om man som jag lider av höjdskräck. Benen blir som kokt spaghetti och man blir yr. Gubben fick över mig i alla fall fast jag höll hårt i honom. Men visst är det vackert....
Återkommer snart med ytterligare en bild....

Nytt år, nya tag....

...brukar det ju heta.
Igår så var det sedvanlig middag hemma hos svärföräldrarna. Innan vi åkte hemifrån var jag och hämtade allas vår lilla gris, Tyke. Han skulle ha fått vara ensam hemma annars och som jag sa till hans matte: det är bättre att han slipper vara ensam när det börjar smälla än om han skulle vara ensam hemma och kanske få panik.
Han skötte sig jättebra. Strax efter 21 var han och jag ute på en promenad och det var jätteskönt.
Sen efter tolvslaget låg dimmorna täta över Storvreta....i alla fall där vi var. Röken låg så tätt att man nästan trodde att det var dimma ute.

Efter fikat mitt i natten lade jag mig halvt på golvet och pratade med suckarnas expert. Det var då det liksom sög till i ryggen och nu gör det ganska ont i vissa lägen. Det gäller bara att undvika att böja sig så men det är inte alltid så lätt. Glömmer man bort sig så blir man ganska bryskt påmind.