Nio mil till Göteborg där vi var två dagar. Dag ett var det Maritim Muséet som gällde. Bland annat så finns Sveriges sista jagare Småland upplagd där.....bra om man har en militärtokig karl! Efter det till Liseberg....fast med bara två attraktioner i sikte. Dels var det Kållerado som vi faktiskt fick med oss svärfar upp i....vem tror ni fick minst vatten på sig? Svärfar naturligtvis....!! Sen ställde gubben och jag oss bland en hel del andra i en femtonminuters kö till FlumRidern, ett måste om man är där. Sista backen....där suger det bra i magen.
Sen var det en god middag plus lite lotteristånd.
När vi sedan vid sextiden på kvällen var på väg därifrån hörde vi sirener och ambulans- och polishelikopter. Första tanken var ju att det hade hänt en större olycka på mototvägen eller nåt. Det konstiga var att sirenerna ständes av i närheten av Liseberg.....
Så det var bara på med tv:n när vi kom tillbaka till campingen. Det värsta som kunde hända hade tyvärr hänt...läs här.
Det värsta var att vi bara fem minuter tidigare passerat den aktuella attraktionen. När det hände var vi borta vid Balder och hörde ingenting förrän sirenerna...
Synd att de ska skrota Rainbow nu. Den är förbannat kul att åka, inte alls lika mycket sug i magen.
Men, men det är säkert rätt beslut av parken med tanke på att den ändå är tjugofem år gammal.
Men nu är det slut på semestern, för gubben i alla fall. Han börjar jobba på tisdag. Själv är jag visserligen ledig på obestämd tid, men har nog fan att göra framöver. Köksgolvet ska skrubbas med rotborste....det ni!!!
****************************************************************************************************************
USA-resan, del 3
I och med att detta hände med vår ena resväska blev jag faktiskt riktigt förvånad över flygbolagets agerande. Vi blev hänvisade till North West Airlines "kontor" på flygplatsen ( de äger KLM, eller om det är tvärtom ) där vi visade upp väskan. Det skrevs lite papper och en stund senare kom tjejen tillbaka med en ny väska, som dessutom var större och enligt vår värd tillika brudgummen var i prisklassen 2000 svenska kronor. Så mycket tror jag inte farfar gav för denna när han köpte den. Enda kravet var att vi lämnade den mosade väskan som bevis, och det gjorde vi så gärna så.
Efter att ha lämnat ett grått och snöfattigt Sverige vaknade vi upp den sista november med denna utsikt från hotellfönstret. Dryga tjugo grader varmt och med svajande palmer. Kan inte bli bättre.Efter en god och stor frukost i matsalen på hotellet var det bara att ta kontakt med värd/brudparet. De skulle assistera oss nu när det var dags att skaffa en hyrbil.
Den bilen vi först hade bokat på nätet fanns inte inne av någon anledning så vi fick hålla till godo med en liten Kia....hmmm ;)
Senare under dagen ringde de och sa att vår ordinarie bil hade kommit så det var bara att fara och hämta den. Det blev till att åka Ford Taurus under restan av vistelsen...
Nåja, mer bilder kommer vid ett senare tillfälle. Vi ska snart i väg och titta på en lägenhet som gubbens ena bror ställt sig i kö för. Sen ska vi in till stan och äta och sen är det bio som gäller.
Will Smiths nya; Hancock...
Ha det så treligt nu alla glada så återkommer jag snart igen.
